Mest bovänliga städerna i världen; Vad har de gemensamt?

Om du letar efter miljöombyte står världen för dina fötter. Idag är det lätt att resa och bosätta sig på annan ort och vi behöver inte längre begränsa oss till ett land eller en stad. Det finns många topplistor och rapporter som beskriver vilka städer som är de mest bovänliga i världen baserat på olika faktorer. I slutändan är det en smaksak för varje enskild individ, men Economist Intelligence Unit’s (EIU) Global Liveability Index 2022 är en användbar källa till statistik och bevis på bovänliga städer. Rapporter har tagits fram där olika faktorer avgör hur bovänliga städerna är. Även om det finns många olikheter mellan städerna, finner vi också en del likheter.

Städer som Wien, Köpenhamn, Zürich och Vancouver brukar ofta ligga högt upp på listan. Även andra europeiska städer som Amsterdam, Frankfurt, Oslo och Stockholm nämns bland andra topplistor. 

Vi analyserar här vad som är den gemensamma nämnaren för dessa städer, vad vi kan lära oss av dem samt vilka likheter vi även ser med städer i Sverige.

Tillgänglighet och hållbarhet

Rörelse är en viktig del i våra liv, vare sig det handlar om att kunna röra på oss fysiskt, till att kunna ta oss någonstans till fots eller med tillgängliga medel. När det är snöstorm och alla tågen står stilla, bussar är inställda och biltrafiken är kaosartad, får vi en försmak på hur det är när vi inte kan ta oss fram i vardagen. Ganska frustrerende, eller hur?

Vi vill kunna ta oss till jobbet, skolan, vänner, familjen eller läkaren enkelt och smidigt – och helst utan att behöva äga egen bil till det. En av huvudfaktorerna som gör en stad bovänlig är just tillgänglig och hållbar mobilitet; ett transportsystem som tillåter smidigt resande med kollektivtrafik och ordentliga cykelbanor för cyklister. 

Köpenhamn är en stad som ofta porträtteras som den optimala staden för cykling, just för att de har anpassat stadens infrastruktur därefter. Mindre plats åt bilar, mer plats åt cyklar. Över 60 % av invånarna uppges cykla till jobb/skola varje dag och det finns även delade mikromobiltetstjänster  tillgängliga i staden.

Enligt en rapport från Stockholms Handelskammare från september 2021 lyfter de fram vikten om hur mikromobilitet skulle stärka Stockholm som stad. Även om andelen hållbara färdsätt är bland de högsta i Europa, är andelen cykeltrafik låg jämfört med grannen Köpenhamn. Enligt siffror från 2019 görs runt 300 000 cykelresor per dygn i Stockholms län, varav invånare i Stockholms stad står för 200 000 av dem. Stockholmregionens mål är att cykelresor ska utgöra 20 % av alla resor i länet och för att göra detta möjligt måste infrastrukturen ses över och anpassas bättre för cykeltrafik, med fler cykelbanor och cykelparkeringar. 

Stockholm leder dock bland Nordens huvudstäder när det gäller att resa med kollektivtrafiken, där andelen kollektivtrafikpendlare ligger på ​​38 %.

En annan stad där invånarna flitigt använder kollektivtrafiken är Wien, där ca 50 % av stadens invånare reser kommunalt. 

Offentliga platser och grönområden

En annan viktig aspekt som väger in är huruvida staden har gjort utrymme för offentliga platser som utstrålar en livfullhet; t ex parker, torg, promenadstråk och utsiktsplatser. Grönområden är viktigt dels för att skapa en trevlig miljö, men även för hälsans skull då träd och växter renar luften och håller temperaturer bättre i schack, t ex på varma sommardagar.

Känslan av att sitta i en park en solig dag, känna lukten av grönska och avnjuta en matbit tillsammans med en vän på parkkaféet… Ingen VR eller digital upplevelse i världen kan slå det.
Det är just därför det är viktigt för städer att kunna erbjuda dessa platser för människor, för att få staden att kännas inbjudande och vara en trevlig för folk att umgås på.

Städer som Vancouver och Zürich toppar listorna tack vare deras otroliga utbud av offentliga parker. 

Stanley Park i Vancouver är en drygt 404 hektar stor park i mitten av staden (på bilden).

Zürich har runt 70 parker och grönområden utspridda över staden, som ger invånarna många alternativ var de kan umgås. Dock är det inte bara grönområdena som pryder stadens utrymme, Zürich har även 1300 konstverk utplacerade i parker och på torg som förvandlar staden till ett stort utomhusmuseum.

Många svenska städer fokuserar på hur de kan bli grönare och trevligare för invånarna och arbetar aktivt för att främja förutsättningarna för grönområden. Enligt uppgifter från Vårt Göteborg har Göteborg utsetts till Sveriges grönaste stadoch på plats 24 av alla europeiska städer. Stockholm har dessutom vunnit utmärkelse för European Green Capital

Ren och hälsosam stadsmiljö

En stad kan ha flera offentliga platser för människor att vara på, men om det är ostädat, nerklottrat eller förorenat förstör det hela poängen. En viktig faktor för en trevlig stadsmiljö är att det är rent; dvs. ren luft, rent vatten, rena fasader samt städade gator och utrymmen med tillgång till grönområden.

Helsingfors är en stad som ofta toppar listorna för dess renlighet. Staden har lägst luftföroreningshalter i Europa efter Stavanger i Norge. Även svenska storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö ligger bland de lägsta på listan.

Helsingfors är dessutom en förebild för hållbarhet. Det krävs aktivt agerande av staden för att bygga infrastrukturen med miljötänk i fokus, allt från sophantering, energieffektivisering samt att förespråka och underlätta för invånarna att leva en hållbar och hälsosam livsstil.

Stadssäkerhet

För att kunna känna att staden är en trevlig plats att vistas på måste den också kännas trygg och säker. Säkerhet innebär låg kriminalitet, effektiv räddningstjänst och en allmän känsla av säkerhet av att gå runt i staden.

The Economist in 2021 har gjort en säkerhetsrapport som bedömer säkerheten ur flera perspektiv (digital, hälsa, person, infrastruktur och miljö) för världens städer och Köpenhamn finns med bland topp 5 i flertalet kategorier. The Economist har därmed utsett Köpenhamn till en av världens säkraste städer. Under kategorin personsäkerhet ligger Köpenhamn etta och bland topp 5 ligger även Stockholm med.

Socialt liv

En stad måste kännas välkomnande och inkluderande människor emellan, där vi får en känsla av samhörighet och där vi trivs. 

Både kulturen och årstiden har en inverkan på det sociala, det ser vi speciellt i Norden. Under vinterhalvåret är det mörkt och kallt. Likt björnarna som går i ide har vi i Norden också en tendens att vara mindre sociala under vintern, dels p g a mörker och kyla, dels på grund av fler sjukdomar som cirkulerar.

Även om kulturen spelar stor roll i detta, kan staden även hjälpa till genom att tillhandahålla sociala platser att umgås på som caféer, parker, aktiviteter, marknader osv. Genom att folk väljer att umgås blir staden mer levande.

Meetup är en social plattform som finns i flera städer globalt. Detta är en plats där medlemmar kan gå med i olika sociala grupper baserat på deras intressen, alternativt skapa och organisera egna träffar. Detta kan vara allt från vandring, caféhäng, bokklubb till idrottsintressen. Som ny i en stad är detta ett perfekt sätt att lära känna människor med liknande intressen och komma in i det sociala livet i staden.

En stad för människor

Att bygga en stad för människor låter som en självklarhet, men faktum är att det inte nödvändigtvis är just det. Under 1900-talets början ökade användning av bilar och därmed byggdes städerna ut mer och mer för att anpassa infrastrukturen till den nya livsstilen. Men snart märkte flera städer att fler vägar bara bjuder in fler bilar. 

Men som tur är sker en förändring på många håll i världen. Städer inser att de måste hitta en lösning på bilberoendet för att göra staden en bättre plats ur miljöperspektiv och för trivselns skull. Ett bra exempel på detta är staden Amsterdam, som har jobbat mycket med att göra stadsutrymmet mer tillgängligt för fotgängare och cyklister än för privata bilar. Och resultaten visar tydligt att invånarna trivs bättre, är hälsosammare och mer produktiva när de bor i en levande stad.

Vancouver har också fått höga poäng för att vara “fotgängarens paradis” enligt Walk Score. Det betyder att folk enkelt kan göra vardagliga ärenden utan att behöva äga en bil i storstaden.

Vancouver har flera s k Slow streets där fotgängare och cyklister har företräde gentemot bilarna, och endast boende eller räddningstjänstens fordon har tillträde.

Vi på Bolt har en stadsvision om att hjälpa till att göra städer bättre för människor, inte för privatägda bilar. Vi tror starkt på att delad mobilitet är en viktig del i lösningen på problemet. Oavsett om gäller den där sista kilometern eller att resa till andra sidan stan, måste det finnas enkla, smidiga och lättillgängliga transportalternativ för invånarna.

Idag finns Bolts tjänster tillgängliga i 500+ städer i världen och erbjuder taxitjänster, mikromobilitet, matleveranser och bildelning. Genom att erbjuda en superapp med flera tjänster på en och samma plats, gör vi det lättare för människor att resa, utan stress och utan att det ska behöva kosta en förmögenhet.